Sverige idag tillåter psykisk barnmisshandel

https://www.dalademokraten.se/2021-10-16/sverige-idag-tillater-psykisk-barnmisshandel?shareSource=sharebutton

Debatt
Sverige idag tillåter psykisk barnmisshandel

16 oktober 2021 07:32

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Många barn avskiljs från en förälder, ofta efter en separation eller skilsmässa. Beteendet är förödande för barnet och får långsiktiga konsekvenser, skriver debattörerna.

Vi som skriver denna artikel är några av alla de förtvivlade mammor, pappor och närstående till barn som utan grund avskilts från oss, ofta efter en separation eller skilsmässa. En del av dessa barn drabbades för flera år sedan att de nu hunnit bli myndiga och vuxna, för andra har det hänt alldeles nyligen.

Gemensamt för oss som står bakom denna artikel är att vi maktlöst ser på utan att kunna hjälpa våra barn som är utsatta för något som är potentiellt farligt och kan orsaka psykisk ohälsa genom livet. I många av våra fall finns en historik av långdragna processer hos socialtjänster och domstolar.

Händelseförloppet för hur barnen blivit avskilda är snarlikt: En förälder angriper ett barns kärleksfulla förhållande till den andra föräldern. Det kan pågå tills barnet utan ambivalens tar på sig uppgiften att neka all kontakt med den andra föräldern. Det är inget ett barn gör på egen hand.

Inom forskningen är detta väl dokumenterat som föräldraalienation och enighet råder om att det är allvarlig psykisk barnmisshandel. Beteendet är förödande för barnet och får långsiktiga konsekvenser. Barnen får ofta problem med låg självkänsla, sin identitet, relationer och tilltro till andra människor. De tas helt enkelt ifrån möjligheten att få växa upp till välmående sociala personer. Det är inte förenligt med barnets bästa intresse.

Detta är ett upprop om barn som far illa på grund av att en förälder använder dem som verktyg för att skapa och driva en konflikt med den andra föräldern. Det finns barn som gått in i vuxenlivet och som aldrig har fått hjälp. Detta ska inte behöva hända ett enda barn till.

Det ökande antalet tvister om umgänge och vårdnad innebär stora kostnader för de drabbade familjerna och för hela samhället. Socialtjänster och domstolar saknar verktyg och kompetens för att hantera dessa fall. Kunskapsutvecklingen har varit avsevärd de senaste åren, men har ännu inte fått genomslag i Sverige. Ansvariga myndigheter måste presentera de identifikations- och interventionsmetoder som redan finns tillgängliga.

Annika Iacobi

mamma utmanövrerades 2016, gymnasielärare

Camilla Sjöberg

mamma till 4 barn utmanövrerades 2007, försäljare

Carin Edlund

mamma utmanövrerades 2008, konsult

Fredrik Lindberg

pappa till 4 barn, avskuren från de tre yngsta 2016 och äldsta 2017, produktchef

Heléne Blixt

mamma utmanövrerades 2012, dirigent och sångerska

Irene Engelin

har under 10 år varit utan kontakt med nu vuxen son, ett år utan kontakt med son på 13 år

Jan Culha

pappa utmanövrerades 2016 resp. 2018, restaurangbiträde

Joen Heed Windahl

pappa utmanövrerades 2019, manusförfattare

Lena Grahn

utmanövrerad mamma till en son sedan 2018 och en dotter sedan 2013, språklärare

Linda Silverswärd

mamma utmanövrerades 2014, undersköterska

Madelaine Grimstedt

mamma utmanövrerades 2013, friskvårdskonsult

Maria Gripenhoftner

helt utmanövrerad sedan 2015, delvis utmanövrerad under flera år innan, fd politiker

Martina Brolin

utmanövrerad mamma i perioder 2012-2018, fullt återförenad sedan 2019, läkare

Mats Fredén

pappa utmanövrerades 2017

Maziyar Khallagi

pappa utmanövrerades 2015

Mikael Johannesson

pappa utmanövrerades 2014, återförenades 2020

Robert Glembro

pappa utmanövrerades 2016, egen företagare

Vivi-Ann Olsson

mamma utmanövrerades 2015, entreprenör

Mamma

till tre barn varav ett utmanövrerad, kriminalinspektör

Mamma

Mamma

utmanövrerades 2005, farmaceut

Mamma

utmanövrerades 2009, jurist

Mamma

utmanövrerad av och till sedan 2009

Mamma

utmanövrerades 2016, polis

Närstående

utmanövrerad periodvis sedan 2016, lärare

Pappa

utmanövrerades 2017, civ ing.

Mamma

utmanövrerades 2018, saknade söner, ekonom

Mamma

utmanövrerades 2018, lärare

Mamma

utmanövrerades 2020, HR-chef

Pappa

utmanövrerad sedan 6 månader, företagare

De rättsosäkra omhändertagandena av barn är ett systemfel | GP

https://www.gp.se/debatt/de-r%C3%A4ttsos%C3%A4kra-omh%C3%A4ndertagandena-av-barn-%C3%A4r-ett-systemfel-1.66493028

Artikel skriven av Marie Larsson Socionom i Göteborg.

ICKE ATT FÖRVÄXLA MED MARIE LARSSON LMUH AB I VÄSTERÅS SOM GÖR UPPPDRAG ÅT SOCIALFÖRVALTNINGEN I ÖREBRO. Denna Marie Larsson borde sitta i fängelse.

De rättsosäkra omhändertagandena av barn är ett systemfel

Debatt Berättelserna om desinformationskampanjen riktad mot socialtjänsten är ett sätt att flytta fokus från det systemfel som finns inom socialtjänsten och att dölja de allvarliga brister som finns i barnavårdsutredningar, skriver Marie Larsson, socionom.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

 04:55 – 26 feb, 2022

Replik

22/2 Orimligt att medarbetare får klä skott för drevet mot socialtjänsten

Barn omhändertas med stöd av utredningar som är subjektiva, även benämnt confirmation bias vilket betyder att socialsekreterare tidigt bestämt sig för en teori och arbetar för att samla uppgift som stödjer deras teori, detta innan de har påbörjat utredningen.

Demonstrationerna och protesterna handlar, enligt mig, om detta systemfel, att socialsekreterare saknar kompetens i att bemöta barn, i att intervjua barn och att göra rättssäkra utredningar utifrån vetenskaplig utredningsmetodik. De saknar tillräcklig teoretisk utbildning inom detta område. Detta är ett välkänt faktum bland de initierade.

Vissa kriterier

I stället för att synliggöra dessa brister sätter företrädarna för Vision på sig offerkoftan, eftersom det gynnar deras medlemmar.

För att en utredning ska vara rättssäker behöver vissa kriterier alltid finnas med i varje utredning. Bo Edvardsson, docent i sociologi och psykologi vid Örebros universitet, har granskat 300 utredningar och hans slutsats är att utredningar inom socialtjänsten inte följer vetenskaplig utredningsmetodik. Och det är samhällets mest utsatta är som drabbas hårdast. Inför öppen ridå ser vi en rättsskandal utspela sig gång på gång.

Följden blir att barn omhändertas som inte skall omhändertas; barn som enligt LVU borde omhändertas omhändertas inte; barn rycks abrupt upp från sin familj och flyttas till ett familjehem vilka har stora omsorgsbrister, och slutligen får barn kvarstanna i familjehem eller HVB-hem istället för att flyttas hem till sina fullt kapabla föräldrar.

Kraven på den enskilde tjänstemannens kompetens måste vara högre och kontrollen av familjehem och HVB-hem hårdare. Många familjehem och HVB-hem drivs av ekonomiska incitament istället för av viljan att tillgodose barnets grundläggande behov.

Ivo och JO bör få andra kraftigare verktyg än i dag för att kunna utreda och påverka myndigheter och enskilda tjänstemän som brister i sitt ansvar gentemot barnet och dess föräldrar

Allvarliga brister hos socialtjänsten är något som Ivo uppmärksammar varje år. IVO fick i april 2019 i uppdrag av regeringen att särskilt analysera resultat av tillsyn inom den sociala barn- och ungdomsvården för 2017 och 2018. Ivo fann brister i 67 procent av ärendena.

Ivo skriver att flera av bristerna är återkommande och kända sedan tidigare. Ytterligare graverande för socialtjänsten är att Ivo skriver: ”Bristerna innebär att barn och unga riskerar att inte få sina behov av stöd, skydd och hjälp utredda och tillgodosedda. I värsta fall kan det bidra till att barn skadas eller till och med avlider.” och vidare: ”Kommunerna lyckas inte komma tillrätta med bristerna inom den sociala barn- och ungdomsvården och upprätthålla en god kvalitet” samt att Ivo skriver: ”Vi noterar att det, trots omfattande kunskapsstöd, finns handläggare som saknar nödvändig kunskap för en rättssäker handläggning.”

Ivo och JO bör få andra kraftigare verktyg än i dag för att kunna utreda och påverka myndigheter och enskilda tjänstemän som brister i sitt ansvar gentemot barnet och dess föräldrar.

Marie Larsson, socionom

Jämställdhetsmyndigheten: Barnrättsperspektivet saknas ofta vid vårdnadstvister – DN.SE

https://www.dn.se/sverige/ny-rapport-barnrattsperspektivet-saknas-ofta-vid-vardnadstvister/

Ny rapport: Barnrättsperspektivet saknas ofta vid vårdnadstvister

PUBLICERAD 08:51

”En förälder, oftast mamman, kan av rädsla gå med på, eller tvingas gå med på överenskommelser”, säger Mikael Thörn.
”En förälder, oftast mamman, kan av rädsla gå med på, eller tvingas gå med på överenskommelser”, säger Mikael Thörn. Foto: Mickan Palmqvist

Vid nästan två av tre vårdnadstvister där det förekommer uppgifter om våld eller andra övergrepp mot barn fastställer Sveriges domstolar överenskommelser mellan föräldrarna.

Jämställdhetsmyndigheten har i en ny rapport granskat drygt 800 mål som avgjorts efter att barnkonventionen blivit svensk lag.

– Barnrättsperspektivet behöver få större genomslag. Det är lite skrämmande att vi inte har kommit längre, säger Mikael Thörn, enhetschef och en av rapportförfattarna.Anna SkoogText Kommentera5Läs senare

På uppdrag av regeringen har Jämställdhetsmyndigheten gjort en kartläggning av domar som rör vårdnadstvister där det framkommer uppgifter om våld eller andra övergrepp. Totalt har 814 mål från landets 48 domstolar granskats mellan 1 april och 31 december 2020, samtliga efter att barnkonventionen blivit lag i Sverige.https://6e8574db4a6aa00b151dc33d060db772.safeframe.googlesyndication.com/safeframe/1-0-38/html/container.html

I 64 procent av dessa domar framkom uppgifter om våld eller andra övergrepp av en förälder mot ett barn eller den andra föräldern, eller mot en partner. Samtidigt är det sällan som våldets omfattning eller resonemang kring våldets negativa konsekvenser för barnen framkommer i domarna. I vissa fall har det inte gått att utläsa om domstolen tagit ställning till uppgifter om våld över huvud taget i domen.

– Det är större brister mot vad jag trodde. Eftersom granskningen har gjorts efter att barnkonventionen blivit lag borde den ha fått mer genomslag, säger Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.

Granskningen visar också att domstolarna fastställt överenskommelser mellan föräldrarna i 61 procent av fallen trots att det framkommer allvarliga uppgifter om våld i målet.

Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.
Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten. Foto: Anna Rehnberg

– Det är anmärkningsvärt att man gör överenskommelser där det förekommer våld i så stor omfattning. Våld handlar om ojämlika maktförhållanden. En förälder, oftast mamman, kan av rädsla gå med på, eller tvingas gå med på överenskommelser, säger Mikael Thörn och fortsätter:

– Samarbetssvårigheter och konflikter är inte våld, det måste man separera. Det finns exempel där även vistelse på skyddat boende lyfts fram som samarbetssvårigheter, säger han.https://6e8574db4a6aa00b151dc33d060db772.safeframe.googlesyndication.com/safeframe/1-0-38/html/container.html

Uppgifterna om våld kommer från olika håll i det granskade materialet, förklarar Thörn vidare.

– Dels är det uppgifter från en eller båda föräldrarna. Och sedan är det i en hel del fall uppgifter och andra underlag från till exempel socialtjänsten eller familjerätten samt domar som är bilagda i utredningen.

Jämställdhetsmyndigheten menar att domstolarna tenderar att förminska uppgifter om våld till förmån för principen om barns behov av kontakt med båda föräldrarna vid avgörande om umgänge.

– Domstolarna behöver öka förståelsen för konsekvenser av våld. Risken är att vuxna och barn tvingas vara kvar i en miljö där man riskerar att utsättas för våld, säger Mikael Thörn.

Inom ramen för kartläggningen har Jämställdhetsmyndigheten även intervjuat tio barn som varit utsatta för våld eller andra övergrepp och varit inblandade i vårdnadstvister. Flera av dem har svårt att förstå att en förälder getts rätt till umgänge eller vårdnad, trots att de själva vittnat om att de utsatts för våld av den föräldern.

– Det borde inte se ut såhär. Vi borde kommit längre när det gäller arbetet mot våld och för barns rättigheter, säger Mikael Thörn och påpekar att det gäller hela Myndighetssverige.

– I den här delen har vi granskat domar, men det är ett generellt systemfel. Vi stärker lagstiftningen och vi pratar om barns rättigheter och hur barn ska synliggöras och få komma till tals. Men vi måste också, på riktigt, omsätta barnkonventionen i praktiken.

Har ni hittat någon förklaring till varför det ser ut såhär?

– Det skulle kunna vara så att man visst har tagit hänsyn till betydligt mer, men det kan man inte läsa ut av domen, vilket det borde gå att göra för man ska ju göra en riskbedömning.

Mikael Thörn anser att det krävs ett systematiskt arbete bland Sveriges myndigheter för att barnkonventionen ska genomföras i praktiken.

– Man måste ha en idé om hur man jobbar framåt och följa upp det arbetet, säger han.

Kartläggningen har gjorts ganska kort efter att barnkonventionen blivit lag, kan det vara så att ett förändringsarbete är på gång?

– Ja, och det finns domstolar som har ett starkt barnrättsperspektiv. Men det är fortfarande stora skillnader och det tyder på att man inte har kommit en bra bit på vägen. Jag hoppas att granskningen kan bidra till att arbetet nu stärks och utvecklas.

Om kartläggningen ”Uppgifter om våld är inget undantag”.

Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag. På uppdrag av regeringen har Jämställdhetsmyndigheten gjort en kartläggning av domar, inklusive utredningsunderlag, som rör vårdnadstvister där det framkommer uppgifter om våld eller andra övergrepp. Totalt har 814 domar från landets 48 domstolar som meddelats mellan 1 april och 31 december 2020 granskats. Resultatet presenteras i rapporten ”Uppgifter om våld är inget undantag”.
I 64 procent av målen framkom uppgifter om våld eller andra övergrepp av en förälder mot den andra föräldern eller mot en partner eller mot ett barn. I 61 procent av målen har domstolen fastställt föräldrars överenskommelser. Jämställdhetsmyndigheten har därför också särskilt granskat 100 överenskommelser från 44 tingsrätter.
Myndigheten har även genomfört intervjuer med tio barn som har erfarenhet av en rättprocess som rör vårdnad, boende eller umgänge och där det framkommit uppgifter om våld eller andra övergrepp.Visa mer 

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑